Susanne i Stora Världen

I lördags såg det ut så här

I söndags vaknar jag upp och på en natt har sommaren totalt försvunnit! Inte nog med regn och vind, det var kallt! Och det är fortfarande kallt på morgonen, jag har behövt ha en kofta när jag går till skolan. Den här utvecklingen gillar jag inte. Jag har redan fått ställa in en tennismatch på grund av regnet.

Det har varit homecoming weekend på skolan. Jag vet inte riktigt vad det är, men i praktiken så är det massa roliga event på skolan. Jag har varit på två konserter. Guster på fredagen, det var faktiskt inte så bra, dock så gick vi vidare till en bar efter och kvällen slutade bra i alla fall. I lördags var det Super mach brothers, det var grymt!

Det har ändå på sätt och vis varit en ganska sorglig helg för många här, det är en del par som har det jobbigt och några har gjort slut. Många börjar bli lite sjuka och det är till och med några vars nära har fått åka till sjukhuset var av en faktiskt gick bort. Så, stämningen har inte helt och hållet varit topp under veckan. Jag har dock skonats från eventuella tråkigheter.

Jag har också insett att det bara är en vecka till jag får finbesök av föräldrarna! Det innebär också en utmaning i tennis (pappa, inte mamma). Därför har jag varit på tennisbanan minst en timme om dagen. Igår ägnade jag till och med egen tid med att öva på serven – den är verkligen inte perfekt.

Imorgon fyller Frej år. Frej är den andra svensken här i Atlanta. Vi har bestämt att vi ska ha en lugn, romantisk kväll med ost och vin. Ja, inte bara vi allena, utan alla i gruppen. Jag har köpt världens bästa present, men den kan jag inte offentliggöra ännu. Vi ska också boka biljett till Miami imorgon kväll! Det kommer att bli en så himla bra kväll helt enkelt!

So long!

Oj oj oj, vilken vecka! Jag har haft så mycket att göra i skolan att jag både i söndags och i tisdags var i skolans bibliotek fram till ett på natten. Självklart har jag ändå varit tvungen att gå upp mellan sex och sju på morgonen, så nu är jag helt slut! Och hör och häpna – jag struntar i att gå ut ikväll, jag orkar helt enkelt inte!

Som ni har märkt så har bloggen inte uppdaterats av ovan nämnt skäl, jag hoppas att ni ursäktar. Jag har inte ens hunnit prata med Adam en enda gång! Jag ska försöka sammanfatta veckan utan att bli för långrandig.

För precis en vecka sedan så gjorde jag det igen – sjöng karaoke. Den här gången var det ABBA och jag tror faktiskt att det lät helt okej. Alexandra visade sig vara en riktig artist och sjöng flera gånger. Och ja, hon har det väl i blodet, för hennes syster är tydligen känd i Danmark, här är en länk (systern är den brunhåriga och som dessutom har skrivit låten).

http://www.youtube.com/watch?v=1yqSpgCupsg



 

Under fredagen så var det dags att vara modell. Vi skulle fotas för en artikel om utbytesstudenter som kommer till Emory. När vi kom till studion så blev vi sminkade och fick håret fixat, sen var det dags. Jag, naiv som vanligt, levde i visionen att en i artikel om utbytesstudenter passar bilder på söta och glada tjejer - men ack nej, de ville att vi skulle vara sexiga och allvarliga. Förändringen kom gradvis, och vi var alla så uppe i det att det slutade med att vi poserade som modeller. Jag hade rätt ont i magen efter, det kändes inte som att det var jag. Jag har ringt ansvarig och sagt att inget får publiceras innan jag godkänt det, jag vet att jag var glad på flera bilder och de får helt enkelt välja en av dem (jag vet mamma, jag måste maila också så jag har det på print).

I lördags var vi i Lenox mall, Atlantas största köpcenter. Jag hade då min första Victora Secrets-upplevelse! Tänk att jag levt i 24 år utan vetskap om denna underbara affär! Aldrig mer Lindex.

När jag står och tittar på min favoritmascara och gläds åt att den är 100 kronor billigare i USA så kommer det fram en rätt skabbig kille till mig. Jag tror att jag måste lämna ifrån mig kaffet för att det inte var tillåtet i butiken, men han hade en annan agenda:

- excuse me, I would like to have your number so I can take you out on a date
Väldigt chockad svarar jag självklart nej, jag har pojkvän så det är inte aktuellt. Då får jag svaret
- I am sure that a strong women like you can do your own choises and not care about your boyfriend.

Jag kunde faktiskt inte hålla mig för skratt. Alexandra hade för länge sen fått gå iväg för att inte visa hennes skratt-attack.
 
Det bästa med shoppingturen var ändå inte skratt-attacken efter att blivit starkt rekommenderad att vara otrogen med en kille som inte duschat på två veckor, det var att jag köpte ett tennisrack – jag älskar det! Det är en helt annan grej att spela nu! Nedan kan ni se en bild med mig och mitt rack, jag är väldigt glad för jag fick full pott på tennistestet. Det är också en bild där jag stolt visar min tröja! Varje gång jag tränar så hämtar jag ut rena kläder och en handduk, när jag är klar så lämnar jag in det igen och får det tvättat till nästa gång!

Från söndag till idag har jag bara varit i skolan. Jag har knappt haft tid att träna. Jag hade väldig otur att ha alla mina test i samma vecka, framöver är det mycket lugnare för mig.

Idag fick jag ännu en gång uppleva en härlig replik. Emory har något som heter Business Writing Center, det är en avdelning som hjälper elever med engelskan. Jag hade en inbokad tid och det var verkligen värdefullt. Killen som hjälpte mig var ganska ung, kanske 25-30 år. Han var väldigt trevlig, med betoning på väldigt trevlig! Jag reagerade på att man kunde börja en mening med This, och då skulle han förklara för mig att om syftningen var tydlig så var det okej (och här kommer repliken) , for exampel – American girls, they are quite fat, or..... Swedish girls, they are very good looking.

Jag säger då det – Adam, jag behöver dig här!

Jag vill också betona att jag verkligen inte är ensam om dessa uppraggningsmetoder. Vi har alla våra historier och förundras mycket över kulturen i Amerika.

So long!  

Innan jag går in på ämnet Turkiet så bör jag kommentera att jag missade att se Carter gratis igår, han höll en föreläsning på skolan. Jag var bara någon minut för sen för att få en biljett - lite surt! Men enligt mina vänner så var det en bra föreläsning men inte så mycket mer. Man får dock inte så  många chanser i sitt liv att se en amerikansk ex-president.

Istället för att lyssna på Carter så följde jag och Alex med min rumskamrat på middag med hennes vänner. Ytterligare en tjej av oss utbytesstudenter var mer, Sinem och övriga var två killar. Alla utom jag och Alex är från Turkiet. Vi var på en jättemysig restaurang i Decature (staden jag bor i) som jag defintivt kommer att visa både för mamma och pappa och för Adam (så god tonfisk!). I vilket fall, jag och Sinem hamnade i en väldigt intressant diskussion om skolsystemet i Turkiet. Hon berättade att hon och min rumskamrat Daisy går på den dyraste och bästa skolan i Turkiet men att hennes studier finansieras av ett stipendium för att hon hade så bra betyg. Tydligen är skolan indelad i två läger, de som är på stipendium och får A i allt, och de som har rika föräldrar och inte behöver bry sig som har C i allt (som min rumskamrat). Den här diskussionen ledde oss vidare in på politik och jag frågade om den nya konstitutionen som antagits. Vid det här laget så var alla med i diskussionen. Samtliga tyckte att den var väldigt dålig! Det förvånade mig eftersom jag pratar med Turkiets överklass och elit, de borde vara för demokrati och kapitalisering. Sinem förklarade väldigt tydligt för mig att eftersom man var tvungen att rösta ja för allt i sin helhet så ville hon inte rösta ja då det finns punkter som försvagar kvinnans roll i samhället och att religion kan ta störra plats. Väldigt intressant eftersom Carl Bildt och alla andra utrikesministrar i EU har jublat över detta ja. Enligt samtliga vid middagsbordet var konstitutionen en konservation och tillbakagång i samhället, vilket  inte alls är den syn jag har  fått när jag har läst DN.

Ja, i vilket fall, Alexandra och jag började fråga om klasskillnader och annat och slutligen som kom vi in på det mycket känsliga området - Kurder. Daisy säger - jag har sagt det innan, jag hatar dom. En av killarna säger - de är djur. Är det inte sjukt!!!??? 

Sinem säger - Ni har fel, terrorister är det vi är emot, inte Kurder. Tack Sinem! En väldigt vild diskussion bröt ut. Jag och Alexandra försökte med hjälp av Sinem säga att det är helt sjukt, HELT SJUKT, att ni säger så om en grupp av människor som ni inte vet något om. Daisy förklarar hur dumma alla är och hur osäkra gatorna är - Susanne, du förstår väl att ingen tycker om dom? (svar: NEJ) Det hela slutade i alla fall med att att jag, Alexandra och Sinem inte gav upp, vi sa att ni kan tycka illa om våld men inte om en folkgrupp och ja, de höll väl med lite i alla fall. Jag är glad att jag stod på mig trots att jag riskerade ett bråk, för det är så illa att det ens kan ta orden i sin mun.

Reflektion - Turkiets elit och överklass, de lärda och utbildade, säger att en del av deras befolkning är djur. I Rwanda var de kackelackor.

VAR är Turkiet på väg?